Utkast: Livet är ...
Idag fyller NA år, och klockan 14.00 stannar alla mina na-vänner i världen upp och ber sinnesro bönen, Det är ett extra möte i en grannkomun klocken 13.00 idag och jag funderar på om jag skall åka dit, Jag är inne i en sånn jobbig kännsla nu där jag självömkar och har en sån otrolig skam och det är livsfarligt för mej så därför behöver jag många möten, helst varje dag.
Jag har så många saker och problem som jag måste ta tag i nu nästa vecka så det står mej upp i halsen, jag mår dåligt så fort jag tänker på det, det är så viktigt att jag tar en sak i taget och det viktigaste först!! men istället så skjuter jag på det och tror att nån anna ska fixa det eller jag vet faan inte varför det har blivit så att jag betér mej på detta viset, fast att det är jätte viktiga saker som jag brde ha gjort för 2 månader sen.
Idag skall jag träffa min tjej och min underbara son, vi skall åka ut till vattnet och strosa omkring, det är ju ett sånt underbart väder nu!! Hoppas att det håller i sig även när vi är iväg på konvent, Jag längtar så efter att vi skall åka på torsdag, hoppas jag kan få aha-upplevelse där och att jag får den sköna känslan för programet....
Nu skall jag hoppa in dushen och sen skall jag hämta
Utkast: Idag va ...
Jag slutade ju att äta mina benzo och lyckopiller när jag va på behandling och jag känner ibland att jag måste ha tillbaka mina lugnande men frågan e om det är så smart..?. Jag skall verkligen försöka ett par veckor till för det är ju skit att börja med dom igen,
Idag var det bättre fiske lycka, vi lyckades dra upp tre stycken gäddor, men jag gav bort dom, jag har aldrig smakat gädda och jag vill inte smaka heller... Nä nu ska jag hoppa in i durshen
Utkast: Gud ge ...
Ingen makrill......
Kom hem från vår lilla fisketur för en stund sen och vi fick inte en enda makrill, det började regna mycket oxå så vi va bara ute i ca 1 timme, Bara att hopas att vi har bättre tur imorgon, det ringde en barndoms kompis till mej förut och frågade om jag kunde hjälpa honom och fixa horse, jag blev ganska ledsen efter jag hade lagt på, fan om han är min vän så ska han väl inte ringa och fråga mej sånna saker??, när han vet vilket helvete jag har/haft med drogerna, Jag skicjade ett sms till honom efter en stund där jag förklara för honom att om han verkligen e min kompis och bryr sig om mej så behöver han inte ringa mej ang sånnt..!! det tråkiga e att jag blev och e skit sugen nu så det är fan verkligen tufft, phu.. tur att det är möte ikväll...
Onsdag 27/8-08
Ikväll är det na-möte och det brukar alltid vara bra möten på onsdagar och det är så jävla viktigt för mej att ha dom mötena nu för det känns som jag går på vita knogar och har gjort det ett tag nu... Jag är inne på min 43e dag nu men det känns som det va typ 2 dar sen, det är som att födas på nytt, man kommer i kontakt med känslor som man inte har vart i kontakt med på många många år.. Så fort det har dykt upp ett problem så har man skjutit det på framtiden och det betendet finns kvar hos mej ännu, och det ända sättet som jag vet för att ta bort smärtan det är ju att använda droger. Men jag tror att det är väldigt viktigt att stanna i känslan även när det är svin tungt, Jag har funnit nya vänner på NA och det är jag tacksam för. Med hjälp av dom så skall jag fixa det här, för en beroende kan bäst hjälpa en annan beroende heter det ju och det stämmer så jävla bra. Jag ringde till socialen igår och ville ha hjälp med att lämna up, men det verka ju så jävla svårt tydligen så jag va tvungen att gå på möte med dom först och sen skulle dom göra en utredning om det fanns behov för mej att lämna det, jag vet fan inte om jag ska skratta eller gråta, bara för att jag inte har gått hos dom innan så dom inte känner mej så ska det till en jävla utredning, jag åkte fast för narkotika innehav tidigare i år och då blev jag och min tjej kallade till möte angående våran son, och min tjej visste absolut ingenting så det blen en chock för henne att höra DET. Nu öppna dom ingen utredning för att jag skulle in på behandling och min tjej har aldrig vart i närheten av droger, jag har levt ett dubbelliv i så många år så det kändes givetvist surt för min tjej när allt uppdagades om mej, men det va en verklig befrielse för mej att få berätta för min älskling och mina föräldrar att jag va fast och behövde hjälp. 3 veckor senare så låg jag på avgiftning för vidare transport till skåne på behandling i 29 dar, så här i efterhand så kan jag säga att det va för kort tid, dom tyckte att jag skulle fortsätta till ett halvshus men i och med att jag fick betala själv och det va rätt dyrt, så hade jag inte råd att åka på det i 3 mån, hade nu soc hjälp mej att betala min vistelse så hade jag tagit det direkt, Och jag tror fan att jag skulle behöva åka på det nu oxå för jag känner mej inte särkilt stark.
Nä nu ska jag åka ut med
Faan va livet suger....
Den 4 september skall jag åka på mitt första konvent och det ser jag fram imot.. Man får en sån energi och kraft av att gå på möten och tänk då att träffa 1000-tal likasinnade, Va coolt!!!. På torsdag skall jag åka till en kompis och fiska, det ska bli skönt att få komma ut och göra nått och det är i en annan stad så där kan jag gå på stan utan att vara orolig, nä nu skall jag åka ner och hälsa på min faster, det är typ mina släktingar som jag umgås med nu för tiden, men jag är tacksam för att na-programmet
tisdag 26/8-08
Igår träfade jag min tjej och våran pojk, vi var ute och promenerade i det fina vädret, jag saknar dom så mycket så det är så roligt varje gång vi träffas. Nu är det så att vi har flyttat isär efter det att jag försökte ta livet av mej, Och det va för ca 1 månad sen. Jag hade kommit hem från mitt behandlingshem och hade varit ren i ca 50 dar men jag mådde så dåligt när jag kom hem och det va mycket för att jag skämdes för vad jag har gjort och hade svårt att möta folk. Det gick så långt att jag en dag stoppade i mej 100 st benzo, men ack vilken tur att jag klarade mej, men det är ett typiskt betende för en missbrukare att man är impulsiv och inte tänker på konsekvenserna. Efter denna insident så har vi bott på var sitt håll, men vi pratar och träffas och om jag bara håller mej ren så kommer vi att flytta ihop så småning om, men man har ju sagt det några gånger nu så hon litar inte direkt på vad jag säger. Som stöd har jag som tur e mina na-vänner(anonyma narkomaner) där jag får energi och kraft att orka kämpa, jag går på möten 3 ggr i veckan och det är ett måste för mej om jag skall kunna hålla mej drogfri, och jag längtar verkligen till varje möte för där kan man vara sig själv och behöver inte ha nån mask för vem man e. Mekanismen är så enkel, dom lyssnar på mej när jag pratar och jag lyssnar på dom, och det håller oss drogfria, visst är det enkelt. Nu hoppas jag att ja har tagit mitt sista återfall, jag tar en dag i taget och jag vet idag mina farhåger och dom måste jag passa mej för, jag har verkligen en förmåga att stoppa huvudet i sanden när det blir problem och tro att nån annan skall lösa dom åt mej och det är också typiskt pundar betende. Jag har tex rätt mycket pengar som skall faktureras för jobb som är utförda, men nä då det va v9 vi gjorde jobbet och jag har inte fakturerat ännu, jag vet fan inte varför jag agerar eller inte agerar rättare sagt, det är så mycket saker som hänger över mej som jag bara skjuter på. ok! hur mår jag idag, jo kl är 05.00 och jag mår inte så bra idag, jag har en tendens att självömka och grubbla på allt dåligt jag har ställt till med, men det hjällper mej ju inte framåt i min läkande process direkt. Men sen har jag kvar en del betenden som tex att jag ljuger väldigt mycket och det har jag fått höra på sista tiden av mina kära så det måste jag jobba med,
