Nu har jag varit drogfri i 8 månader, jag trodde aldrig att jag kunde få ett liv utan min drog, det har varit en separationsångest för den har ju alltid funnits där när jag har behövt att fly. För fly det är precis det de handlar om, jag mådde så dåligt den sista tiden psykiskt och  minsta lilla sak blev till ett världs problem för mig...

Jag var tvungen att börja om på noll och försöka glömma det som har varit, för mig handlade det om att acceptera att nu ser det ut så här och gör det bästa av situationen, jag brukar tänka att jag ska leva som ett företag, att hela tiden sträva efter att bli bättre och inte göra om samma misstag igen...

Men fortfarande så blir jag titt som tätt påmind om mitt förflutna, jag har väldigt mycket skuld och skam i mig, jag har brutit med mina gamla vänner och jag tog ett beslut att inte kontakta mina "goda" vänner innan jag hade 8-9 månader. Jag har verkligen varit livrädd för vad alla tycker och tänker, men va fan, jag kan inte göra nånting åt vad jag har gjort, min uppgift nu som jag ser det är att gottgöra alla människor som jag på ena eller andra sättet har sårat. Jag har kontaktat ett par av mina "goda" vänner och har fått ett väldigt positivt motagande och stöttning sen finns det säkerligen personer som tycker mindre bra om mig och en av dom är min svärfar som inte vill prata med mig, jag har gjort det jag kan i den frågan fram tills nu och jag känner att bollen ligger hos honom, jag kan väl förstå honom på ett viss men samtidigt så har jag visat nu att jag har ändrat mig och vill gottgöra. men han får ta den tid han behöver, det blir ju lite konstigt på julaftnar och liknande när vi inte kan fira tillsammans.

Nu flyttar jag söder ut för studier under några år och det blir ett nytt kapitel i mitt liv. Det går att ta sig ur ett missbruk om man verkligen vill men det krävs mod... att våga möta rädsla, ångest och sorg. Men va skönt det är nu att inte behöva smyga o ljuga och hålla på, slippa tänka på vad man har sagt och inte sagt..
Tyvärr så är det ju så att livet kommer ikapp en när man blir drogfri och man måste reda upp i röran efter sig, jag ska
på rättegång nu i slutet på aug, men jag hoppas och tror att dom ser mina framsteg och därefter tillämpar en passande påföljd.

Jag har långt kvar och jag kommer aldrig bli perfekt men jag kan minímera riskerna idag och behöver inte ta till ordet ursäkt lika ofta.

Ha en trevlig sommar!!!